TIC TAC
i regi av Daniel Alfredsson
(Umeå, december 1997) Så här i årets elfte timme dyker kanske årets bästa svenska film, "Tic Tac", upp från ingenstans. Publiken gillar den, kritikerna gillar den och Svenska Filminstitutets styrelsen gillar den så mycket att de har skickat den till nomineringsutagningarna för Oscars. Det välskrivna manuset av Hans Renhäll har skickligt iscensatts av regissören Daniel Alfredsson, som en gång kom in i filmen via faderns, Hans Alfredssons, filmiska arbete.
Daniel Alfredsson, regissören av "Tic Tac" utanför bio Royal i Umeå. (Foto: Runar Enberg)
"Tic Tac" är en episodfilm som utspelar sig i dagens Stockholm, men den kan också utspela sig i en annan svensk stad. Historien tilldrar sig under ett dygn där ett antal människor mer eller mindre korsar varandras väger.
-Det här är inget självklart projekt, berättar Daniel Alfredsson och fortsätter, manuset är ganska komplext och jag ville inte arbeta med för många kända skådespelare och under vissa former. Det finns ingen improvisation i den här filmen, allt är hårt styrt och i princip såg manuskriptet ut som den färdiga filmen gör. Skådespelaren Tomas Hanzon har ju en väldig rutin och det kan vara skönt för en regissör, men det är spännande att arbeta med folk som inte är "använda".
"Tic Tac" är inspelad på nästan halva tiden och med halva budgeten mot en normal svenska långfilm idag. -Jag tycker att det kan ge något att inte ha så stora resurser, begränsningar kan också vara en sporre på nåt vis, då måste man bolla bra med det man har, säger Daniel Alfredsson. Vill man göra någonting där man har en klar vision av vad man är ute efter då skall man försöka maximera det så mycket man kan för dom pengar man har eller den tid man har. Jag fick dom resurser som jag ville ha och med fotografen Peter Mokrosinski har vi satt den visuella touchen av filmen bl.a. med att hela tiden arbeta med rörlig kamera, med en steadicam.
Daniel Alfredssons "Tic Tac" är en av få filmer som försöker beskriva Sverige av idag och filmen gör det på ett smart och mycket sevärt sätt. -Skall man göra en film som beskriver någonting av Sverige idag så tror jag den ser ut så här, säger Daniel. Den är inte enkel, den är inte svart och vit, den är inte självklar på något sätt utan den har många bottnar i sig och Sverige, som det ser ut idag, är inte lätt att tolka. Historien i "Tic Tac" är inte förutsägbar, den är drastiskt, lite grand på gränsen och har massor av bitar i sig. Det gillar jag.
Scen ur filmen"Tic Tac".
Daniel Alfredsson började arbeta med film 1980 men innan dess hade han med fadern Hans Alfredsson varit och hjälpt till på många filminspelningar under sommarloven. -När jag skulle göra lumpen så blev den uppskjuten ett år och då fick jag jobb på en filminspelning med att ladda kassetter och köra bil. Sedan har det bara fortsatt. Under några år i slutet av 1980-talet arbetade jag som regiassistent och så fick jag erbjudanden och förfrågningar om att regissera. När den rätta historien, "Kvällspressen " 1992, dök upp så gjorde jag min regidebut. Jag har gått den långa vägen och mitt tips till ungdomar som vill in i filmbranschen är att det är bra att utbilda sig, men ta körkort och försök att komma in i något sammanhang vid en filminspelning.
Som regissör arbetar Daniel Alfredsson såväl med biograffilm som med dramaserier på TV. Bland hans filmer återfinns bl.a. "Roseanna", "Mannen på balkongen" och "Den vita riddaren". För inte så länge sedan var det nära på tabu för någon inom filmbranschen att befatta sig med television. Idag är det annorlunda. -Som det ser ut nu så har film och TV vuxit ihop, i alla fall för vi som jobbar som regissörer, säger Daniel. Jag tycker att de två medierna lever i symbios med varandra. Förr påverkades filmen av teatern och nu tror jag att filmen kan påverkas lite grand av TV. Just TV har varit en möjlighet för mig att utvecklas som regissör, att jobba i ett sammanhang och i projekt. Jag har gjort ett antal TV-serier men ingen såpa. Såpa är vanskligare att jobba med, det är ett enormt tempo och jag kan föreställa mig att som regissör måste man vara konstant missnöjd, man kan ju aldrig göra någonting så bra som man skulle vilja utan man får "låta det gå".
"Tic Tac" har av många blivit jämförd med Robert Altmans "Short Cuts" men frågan är om inte filmen ligger närmar Jim Jarmusch och hans "Mystery Train". -Filmen jämförs med "Short Cuts" därför att den är en episodfilm men "Short Cuts" var inte den första episodfilmen. Den formen av berättande är vanligt inom televisionen. Jag har inte sett Jarmusch "Mystery Train" men andra filmer av honom och han har en svärta och arbetar med kontraster som kanske påminner om den här filmen.
Att bli uttagen som den svenska filmen som skall tävla om Oscarsnomineringarna är väl roligt? -Jo, säger Daniel, visst är det otroligt kul men det betyder väl ännu så länge inte så mycket. Snart är det dags för Guldbaggen och skulle den bli nominerad där vore det oerhört roligt, nästan ännu roligare än Oscars. Det är klart att hamnar "Tic Tac" bland de fem nominerade filmerna för en Oscar så kan det betyda oerhört mycket. Lasse Hallströms "Mitt liv som hund" blev ju nominerad. Den vann inte men nomineringen betydde mycket och den fick amerikansk distribution och dessutom blev Lasse Hallström ett namn i USA. Först skall dock "Tic Tac" till Berlinfestivalen i början av 1998 och där kan kanske en Silverbjörn ligga inom räckhåll. Av Runar Enberg
Daniel Alfredsson. (foto: Runar Enberg)
http://www.naud.se/ senast uppdaterad 2002-07-12
© Naud produktion HB. Box 487, 901 09 Umeå
Tel/fax: 090-18 22 20.
E-post: info@naud.se